Åsmunds blogg

Plötsligt slås jag av en väldig tacksamhet. En tacksamhet som är mer kraftfull än någon som jag tidigare upplevt. En tacksamhet som känns klar och tydlig. Tacksamhet över att jag som medborgare i det här landet inte behöver betala hela kostnaden för min sjukdom alldeles själv. På egen hand. Jag är tacksam över att jag inte behöver sälja min lägenhet för att ha råd att ta mig igenom det här. Tacksam över att inte min familj behöver lösa ut sina besparingar för att hjälpa mig med kostnaderna för den medicin och den behandling som jag behöver. Tacksam över att mamma och pappa inte behöver sälja sitt hus, mitt barndomshem, för att finansiera tillfrisknandet av mig, deras yngsta son.