Ikke lurt å starte Planka i Oslo
Ser noen prøver starte Planka i Oslo. Jeg tror ikke det er lurt. Mye positivt under Planka-paraplyen, men jeg reagerer på hoveddelen: Sniking satt i system, støttet opp om av hjemmesnekret forsikringskasse. Venstresida må være skikkelig og redelig, ikke drive med slikt tøys som vanlige folk vil fnyse av. Meld heller ungdommen inn i NU, eller hjelp Rødt med å styrke vår posisjon i bystyret.
Til svensker: Regner med at noen fort vil forville seg inn hit, i og med at svenske Planka er så aktive på nett. Jeg vil bare gjøre det klart at jeg ikke forsøker argumentere for eller i mot svenske Planka, og om hvorvidt det dere har gjort er bra eller dårlig. Mitt utgangspunkt er om hvorvidt det er lurt å starte Planka i Norge nå, og bygge opp en slik bevegelse fra skratsj.
Gjennomgang av argumentene for Planka:
Kollektivtrafiken är inget man kan kompromissa kring. Den utgör en livsnerv i staden och är en kollektiv angelägenhet, en förutsättning för att stadens ekonomiska och sociala liv ska fungera. Att kollektivtrafiken är för dyr är både ett strukturellt problem och en konkret verklighet för enskilda människor. Det är inte rättvist att en miljonär och en arbetslös betalar lika mycket för att åka kollektivt. Med skattefinansierad, avgiftsfri, kollektivtrafik så betalar var och en efter förmåga.
Mye bra i dette avsnittet! Veldig bra å se på kollektivtrafikk som infrastruktur, som byens livsnerve, og ikke bare som miljøtiltak.
Henger meg opp i nest siste setning: “Det är inte rättvist att en miljonär och en arbetslös betalar lika mycket för att åka kollektivt.”
Jeg hører
a) Marx: Betal etter evne.
b) Unge Høyre om lærebokstipend i skolen: Vi skal ikke subsidiere Rimi-Hagens barn.
Stort sett er jeg i mot skrankesamfunn og behovsprøving, og vil utjevne forskjeller gjennom progressiv skatt og større strukturell omfordeling.
Anekdote: En av de få jeg har hørt om som faktisk “plankat” med glede, er en velkledd eldre mann som med et smil spurte kontrolløren “Hvor mye koster det? Tusen?”, og så fisket fram en tusenlapp.
Det är för dyrt att ta betalt i kollektivtrafiken
Spärrvakter, väktare, kontrollanter och poliser. Spärrar, biljettsystem och köer. Avgiftsfinansierad kollektivtrafik är ineffektiv och innebär ett enormt resursslöseri. Med avgiftsfri kollektivtrafik skulle resenärerna kunna kliva på bussen genom alla dörrar, spärrvakterna och kontrollanterna skulle kunna fortbilda sig till tunnelbaneförare och trivselvärdar och vi skulle kunna köpa in fler pendeltåg istället för krångliga biljettsystem.Läs mer om kostnaderna för biljettsystemet i kollektivtrafiken här.
Helt enig i alt her! Tenk på alt Flexus har kostet Ruter og Oslo kommune. Hadde vært spennende å se regnestykker for dette gjort på Oslo. Selve de logistiske gevinstene tror jeg allerede er hentet inn i Oslo med rullende fortau - av-og-på-stigning fungerer ganske bra, og skjer i et helt annet tempo enn i for eksempel Trondheim.
Resan är en del av arbetsdagen
Din resa till och från jobbet, till och från skolan, är en del av din arbetstid. Arbetsgivarna är beroende av din möjlighet till transport, men trots detta är det du som betalar för den. Genom att höja arbetsgivaravgiften eller inkomstskatten kan vi skapa en rättvist finansierad, avgiftsfri kollektivtrafik. Läs mer om hur vi kan finansiera en avgiftsfri kollektivtrafik.
Kan være enig i dette! Skjønt; Kollektivreisende i hovedstedene er vel ikke de som rammes hardest her, jeg ville nok bekymret meg mer for tidligere ansatte ved hjørnestensbedrifter i mindre byer, som må dagpendle til andre byer for å få jobb.
Kollektivtrafik med människan i centrum
Utvecklingen mot ökad privatisering och marknadsanpassning som sker i kollektivtrafiken måste vändas. De företag som kör vår kollektivtrafik är enbart intresserade av vinsten de kan plocka ut ur den. Vi vill se en gemensamt ägd och skött kollektivtrafik där alla resurser används för att göra resan så bra som möjligt, för både de som arbetar och de som reser i den.Läs mer om varför vi är emot vinstintressen i kollektivtrafiken.
Helt enig! Anbudsutsetting i kollektivtrafikken er en oppskrift på sløsing, inefektivitet og absurditeter (av typen: kommunaleid selskap A har hatt monopol, privat selskap B vinner anbudet, alle ansatte hos A må søke jobb hos B men til dårligere rettigheter, B kjøper/leaser busser fra AU - de samme sjåførene kjører de samme bussene, men under stadig større press og dårligere forhold).
Mot kontrollsamhället och Fort Europa
Avgiftsbarriärerna i kollektivtrafiken fungerar som en inre gräns. Polis, kontrollanter och väktare använder avgiftssystemet för att jaga papperslösa. För den utan svenskt medborgarskap kan att inte ha råd med biljetten innebära utvisning.
De nya biljettsystemen, med smarta kort, används för att spara detaljerad information om pendlares resmönster. Avgiftsfri kollektivtrafik skulle göra det svårare för politiker och företag att kontrollera oss i kollektivtrafiken. Läs mer om biljettsystemets roll i Fort Europa och hur de smarta korten används i övervakningssyfte.
Joda! Kallmyr fikk da høre det han forsøkte tvinge folk til å stemple månedskort for hver reise. Og vi er så klart mot DLD osv.
(Må innrømme at reisedata er interessant for å lage best mulig tjenester - finne ut hvilke overganger folk bruker etc. Men må vektes mot personvernhensyn. Anonyme spørreundersøkelser kan gi mye av den samme informasjonen)
Klimatsmart och framtidssäkrat resande
Kollektivtrafiken är det enda hållbara alternativet för framtidens transporter. Kollektivtrafiken är både resurssnål och klimatsmart, ett måste med tanke på de enorma utmaningar som klimat- och resurskriserna ställer oss inför. Läs mer om kollektivtrafikens roll i framtidens transportutmaningar.
Helt klart!
Automobiliteten förgör våra städer
Den nuvarande trafikmaktordningen med bilen i toppen leder inte bara till klimatfarliga utsläpp, utan även till att våra städer trasas sönder av bilar, vägar och parkeringsplatser. Varje krona som spenderas på infrastruktur för bilism är en direkt attack på möjligheten att bygga socialt och ekologiskt hållbara städer. Läs mer om trafikmaktordningen och automobilitet här.
Helt enig! Mer penger til vei gir mer trafikk. Vi løser aldri kapasitetsproblemene. Jeg kan være for å bygge ut i flaskehalser (der også bussen sliter), men ikke for flere felter til privatbilister. Storbyene sliter voldsomt med luftkvaliteten.
Vi organiserar plankare
Att planka är både ett sätt att spara pengar och en politisk handling för avgiftsfri kollektivtrafik. Att planka i kollektivtrafiken är enkelt, och ännu lättare blir det när vi organiserar oss och kämpar tillsammans. Planka.nu organiserar plankare i p-kassan, en bötesfond där vi tillsammans hjälps åt att betala varandras böter. Läs mer om p-kassan.
Joda, ingen tvil om at det er enkelt å snike på banen, og at det blir enda enklere med en sånn forsikringskasse.
Men er det riktig å bygge en hel politiske kampanje/bevegelse rundt sniking? Så godt som alle argumentene for kollektivtrafikk som Planka legger fram overfor er kjempegode, men hovedelementet sniking overskygger alle andre deler av Planka-prosjektet, og jeg tror den eneste logiske måten folk vil reagere på dett er med:
“Hva tenker de med, disse ungdommene som tror sniking skal gi oss bedre kollektivtrafikk?”
Jeg tenker umiddelbart at ansatte i Ruter vil reagere negativt. Ser at på Planka.nu er det mange støtteerklæringer til streikende arbeidere og sånt, og jeg vil i grunn anta at det er såpass mange gløgge folk i svenske Planka at de har klart å forklare hva de ansatte egentlig vil, og bygge opp et godt forhold til dem.
Men er det lurt å velge seg så mye (logisk velbegrunnet) motstand når alt en vil er å jobbe for bedre og billigere kollektivtrafikk i Oslo?
Hvorfor kommer dette nå?
1. Mye rot i kollektivtrafikken i Oslo. Dårlig styring fra Høyre/Frp-byrådet. Flexus er en skandale, og nye håpløsheter dukker opp hver uke. Folk er irriterte på dette, og det er helt klart et rom for å organisere folk for å jobbe for bedre kollektivtrafikk.
2. Miljøbevegelsen klarer ikke på godt nok vis fange opp folk som vil gjøre noe. Vi ser at det bobler opp kampanjer på siden av den etablerte miljøbevegelsen, som Norsk Klimanettverk og nå Planka. NU-lokallagene er strålende på å fange opp 13-18-åringer, men så er det et hull og det er vanskelig for folk å få utløp for miljøengasjement. Det er et stort og aktivt miljø rundt NU sentralt, men her må du ha solid organisasjonsbakgrunn for å klare henge med på tempoet og nivået. For å henge på Zero og Bellona bør du helst være sivilingingeniør i Energi og Miljø. I Naturvernforbundet skjer det en del bra nå, og mange svært flinke NUere jobber for å gjøre dette til en organisasjon det går an å være med i. Men arbeid med folkelig massemobilisering gjøres først og fremst gjennom Folkeaksjonen for oljefritt Lofoten og Vesterålen, og dette er en helt riktig prioritering.
3. Partiene klarer ikke godt nok å fange opp folk som vil gjøre noe. Hver uke snakker jeg med andre unge i Rødt om hvordan vi knekker aktivitetskoden, om hvordan vi skal klare å få folk i gang med aktiviteter som ikke er styrt av oss utbrente eks-ungdomspartisentralister. Og byutvikling er jo enormt spennende, og muligheter for å engasjere seg her ville svare både til miljøengasjement og det sosiale engasjementet som Planka er flinke til å bruke.
Til slutt
Vi har bred støtte i folket for å gjøre noe med kollektivtrafikken. I Trondheim ble vi overrasket over hvor mange som ville innføre rushtidsavgift (som slår riktig ut, både miljømessig og sosialt). Da bør vi ikke velge organiseringsformer som favner bare noen få, og støter andre bort fra oss. Vi må ha med oss pensjonistene som ikke lenger kan kjøre bil! Vi må ha med oss vanlige folk som har regnet seg fram til at månedskort er billigere enn bilhold!
Jeg fant det lurt å si noe om Planka nå, før for mange jeg kjenner og liker engasjerer seg der.
Eldreomsorg blir nok hovedsaken for de rødgrønne i høstens kommunevalg. Men kollektivtrafikk er en god og enkel sidesak. Da bør vi ikke stille oss slik til at det blir vanskelig å bruke den.
